Skilda världar

Har i veckan vart på min första VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Jag och Carre hamnade i Borås och under tiden vi går på VFU'n ska vi läsa i våra engelska böcker om olika arb.terapeutmodeller (vi gick igenom dom i måndags) göra en eller flera intervjuer med patienter (gick igenom intervjuteknik i tisdags) och skriva en inlämningsuppgift med hjälp av intervjusammanställningen kopplat till en av modellerna, skillnader och likheter. I måndags och tisdags tänkte jag hoppa av igen. Fattar inget av min engelska bok, begriper inget av modellerna och vet inte vad jag ska fråga i intervjusituationen. Vi gick igenom hur man ställer frågor och hur man sitter men inte vad man ska fråga om eller vad syftet är med intervjun. Vi ska även samtidigt läsa en herrans massa böcker om hur man skriver rapporter, hur man söker vetenskaplig info, hur man bäst lär in saker, vi ska skriva reflekterande journal om vårt lärande och ställa upp lärande mål som vi ska dokumentera och skriva inlägg på vår kursportal. Vi ska anpassa oss efter verksamhetens tider samt avsätta tid för egenreflektion samt läsa hemma. Sen har jag en restid på 5 timmar / dag. (gissa när/om jag sover :p) Det var skolans värld.

Sen kom jag till Borås sjukhus. Underbar personal, jättebra handledare som inte alls förväntar sig att man ska veta vad arb.terapi handlar om utan att man faktiskt ska se och lära. Intervjun kallas för samtal, syftet är att man ska känna sig bekväm i mötet med patienten så här i början av utbildningen (en del studenter har ingen erfarenhet av patientkontakt så där har man väl en liten fördel även om de jag jobbar med i vanliga fall inte räknas som patienter direkt), jag vill inte alls hoppa av utan snarare gifta mig med alla på stället, dom har jätteförståelse för restiden, dom har oftast eftermiddagarna lediga så man får sitta och läsa och diskutera med sina klasskamrater (vi är fyra på samma ställe) vid samtalen går man två och två, en frågar och en lyssnar och dokumenterar så då kan man alltid få hjälp om man kör fast. Det är VFU'ns värld. Den gillar jag bättre. Kan faktiskt tänka mig att bara gå på VFU. Skulle man kunna få det kanske??

Kommentarer
Postat av: Jessie

Det är så det är... Jag tycker dock du ska göra dina studier till "Malins värld"... Så ökar enkelheten ännu mer...

2009-09-20 @ 11:26:30
URL: http://jessiessimplelife.blogg.se/
Postat av: Anna

Hej Malin! jag skrev till dej på min blogg oxå men jag skriver här oxå! Du får gärna maila mig när det känns tungt och jobbigt för som sagt jag vet hur det känns, nu har jag jobbat ett år oxå så jag börjar få kläm på yrket. SOm du redan förstått är det helt skilda världar och som du kanske då kan rökna ut är att du inte hittar någon koppling, allt är så luddigt och orealistiskt och det gäller för dej att försöka hitta ett sätt att klara av det. Det är jätte svårt att försöka koppla ihop modeller och praxis och jag tror ärligt talat inte att det går... det som du kallar intervjuer är troligtvis vanliga enkla anamneser som alla inom vården gör och det handlar bara om o ta reda på patientens situation, problem, bostad och det är utifrån denna som man ser vad som är problemen och vart man kan komma med sina insatser. Jag vet att du klarar av det malin! det lovar jag dej, o det e synd att man ska fatta hur allt fungerar när det är över. Vetenskapliga artiklar kommer du in i! Har du läst några så vet du vart du ska lägga krutet, jag har lyckats klara av en D uppsats o jag e inte speciellt duktig!! :)

jag hejjar på dej! o jag vill gärna vara ditt bollplank!

annsan_83@hotmail.com eller anna.a.gustafsson@akademiska.se

2009-09-22 @ 18:30:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0