I kväll får ni inte missa...
Stjärnorna på Slottet. Med en största stjärnan Björn Ranelid. Det kan vara att jag såg honom helt lajv på vägen utanför Kiviks musteri i sommras. Eller att jag hörde ett radioprogram där Rickard Olsson intervjuade honom, också det i sommras. Och att det just dessa två dagar var kanonvarmt och så underbart som bara en svensk sommar kan vara. Han har helt enkelt bara blivit min stora idol efter det. I kväll kommer han dissa Linda Skugge och Leif GW bl.an och han är makalös på att tala om att han aldrig skulle sjunka så lågt att baktala nån annan människa just genom att precis göra det. Fast med så fina ord att man det inte går att tycka att han är dum. Tänk om man kunde det. Fast vilka jag skulle dissa då? Jag har ju inga ovänner. Vad jag vet.
Slänger in en bild på semestern till Kivik, då det var betydligt varmare än nu. Tydligen den enda bilden jag hade från när vi var just på musteriet. Men man kan ju inte ta miste på att vi var där.
Slänger in en bild på semestern till Kivik, då det var betydligt varmare än nu. Tydligen den enda bilden jag hade från när vi var just på musteriet. Men man kan ju inte ta miste på att vi var där.
Barnvakt
Har idag för första gången varit barnvakt åt världens bästa Elliot. Alfred tyckte vi skulle dela upp tiden mellan mig, Alma och han. Alma skulle vara först, sen jag och sist han. För då slapp han antagligen att byta blöja för det borde redan var avklarat tills det var hans tur. Smart grabb.
Jag tyckte vi klarade av uppdraget bra. Jag lyckades få i honom lite mat och Alma roade honom med diverse sagor och konster. Efter ett par timmar börjades lillpojken klippa med fransarna lite och vi bäddade ner honom i Almas säng. Där sjöng hon en gonattsång för honom och innan jag visste ordet av så låg de skavfötters och snarkade bägge två. Väldigt bra gonattsång.
När stadsfararn väl kom tillbaks bjöds det på en god köttfärsröra och spaghetti (för de som inte GI'ar, grönsallad och brysselkål/gröna bönorsallad, avocado, goda ostbollar och vitlöksoliver. Till det ett gott bubbelvatten.
Nu är det bara två dagar kvar till nyårsafton. Den firas in på Momossen i glada vänners lag.
Så Gott Nytt år alla vänner.
Jag tyckte vi klarade av uppdraget bra. Jag lyckades få i honom lite mat och Alma roade honom med diverse sagor och konster. Efter ett par timmar börjades lillpojken klippa med fransarna lite och vi bäddade ner honom i Almas säng. Där sjöng hon en gonattsång för honom och innan jag visste ordet av så låg de skavfötters och snarkade bägge två. Väldigt bra gonattsång.
När stadsfararn väl kom tillbaks bjöds det på en god köttfärsröra och spaghetti (för de som inte GI'ar, grönsallad och brysselkål/gröna bönorsallad, avocado, goda ostbollar och vitlöksoliver. Till det ett gott bubbelvatten.
Nu är det bara två dagar kvar till nyårsafton. Den firas in på Momossen i glada vänners lag.
Så Gott Nytt år alla vänner.
Äntligen lite ledigt.
Fast det är ju en sanning med modifikation är klart. Om man med ledigt menar att man bara kan slappa och göra vad man vill så är jag INTE ledig. Fast jag går inte i skolan i allafall. Alltid nåt. Det är ju nämligen en julafton som närmar sig. Och jag var så himla redig för några veckor sen och gjorde julgodisar och fick ner jullådorna från vinden. Jag frös in julgodisarna och gick med i GI-viktkoll. Jag är fortfarande med i GI-viktkoll och fortfarande står julgodisarna i frysen. Men jag är inte så AKTIV i GI-viktkoll och godisarna går så bra att äta direkt ifrån frysen. Så nu får jag väl göra en sats till. Och jullådan kanske jag skulle ta och öppna nu också när den ändå stått där på golvet i ett par veckor. Skulle ju bara städa först. Städa är nåt som inte hör till min göra-vad-jag-vill-lista.
Nu nu får det var slutgnällt, tomten kommer ju snart. Bäst att vara snäll. Och det bästa av allt är att Steffo har sina principer. Helst ska allt göras dagen innan julafton. Och då jobar jag. HAHAHAHA...då kan han gå här och städa, pynta och koka grisrumpa. (Eller så får jag jäkligt brådis på kvällen)
Här är en tomte vi hade på besök för några år sedan. det höll på att ta en ände med förskräckelse. Han hade nog punchat lite för mycket innan han väl kom till oss så det första han gjorde var att gå rätt in i en vägg och braka ihop på golvet. Sen hade han ett rätt våldsamt sätt att dela ut juklappar.
Var man inte bra på lyra
kunde det gå illa åt presenter dyra
Nu nu får det var slutgnällt, tomten kommer ju snart. Bäst att vara snäll. Och det bästa av allt är att Steffo har sina principer. Helst ska allt göras dagen innan julafton. Och då jobar jag. HAHAHAHA...då kan han gå här och städa, pynta och koka grisrumpa. (Eller så får jag jäkligt brådis på kvällen)
Här är en tomte vi hade på besök för några år sedan. det höll på att ta en ände med förskräckelse. Han hade nog punchat lite för mycket innan han väl kom till oss så det första han gjorde var att gå rätt in i en vägg och braka ihop på golvet. Sen hade han ett rätt våldsamt sätt att dela ut juklappar.
Var man inte bra på lyra
kunde det gå illa åt presenter dyra
Stolt som en tupp
I dag var det julfest på Alfreds skola. Alfred var stjärngosse och när Staffan Stalledräng skulle sjungas så gick Alfred och 4 andra killar fram. Egentligen skulle de vart sex stycken men så var det en som inte vågade vara med och sjunga. Och då ställer sig mammas underbara kille och sjunger första versen helt själv. Hur stolt blir man då eller?? JÄTTE!
Det var även ett lotteri på julfesten. Man fick ta med vinster som skulle lottas ut så det fanns en herrans massa vinster där. Vi köpte 20 lotter och vann fem vinster. Det var bra utdelning. Det var en låda med godis, typ gott och blandatgodisar, en cloetta chokladkartong, en John Deeretröja (gissa vem som valde den ;)), en kalender och 4 st äggkoppar.
Nu är det bara två dagar kvar i skolan, sen är det äntliiigen jullov. Då kanske jag hinner med att pynta färdigt här hemma. Jag hade ett ryck förra veckan men det rycket falnade snabbt så tomtarna ligger kvar i sin låda än. Kommer dom inte upp snart så får dom ligga kvar för snart är det väl ingen ide. Man tröttnar ju så snart efter jul och vill ha in tulpaner och vår istället.
Gonatt alla!
Det var även ett lotteri på julfesten. Man fick ta med vinster som skulle lottas ut så det fanns en herrans massa vinster där. Vi köpte 20 lotter och vann fem vinster. Det var bra utdelning. Det var en låda med godis, typ gott och blandatgodisar, en cloetta chokladkartong, en John Deeretröja (gissa vem som valde den ;)), en kalender och 4 st äggkoppar.
Nu är det bara två dagar kvar i skolan, sen är det äntliiigen jullov. Då kanske jag hinner med att pynta färdigt här hemma. Jag hade ett ryck förra veckan men det rycket falnade snabbt så tomtarna ligger kvar i sin låda än. Kommer dom inte upp snart så får dom ligga kvar för snart är det väl ingen ide. Man tröttnar ju så snart efter jul och vill ha in tulpaner och vår istället.
Gonatt alla!
Vi är poppis vi.
Vi har fått en för tidig julklapp. En dammsugare, av svärmor och svärfar. Vi fick åka och välja ut den själva för det är ju rätt individuellt med hur man tycker en dammsugare ska bete sig. Jag var mest intresserad av att den faktiskt kunde suga upp damm för det har våran gamla inte kunnat på många år. Men så är det också den dammsugaren jag köpte när jag flyttade hemifrån. För sisådär 12-13 år sen. Det fanns ju dammsugare i både 2-3- och 4-tusenkronorsklassen så man fick ju änna beslutsångest när man skulle välja. Vi kom dock fram till att vårt dammsugarkonto inte är det som är mest belastat i denna familjen (särskilt inte nu när svärmor skulle betala ;))
Vi kom tillslut hem med en blå fin liten sak från Bosch. Den hette hygienxx så då borde den ju vara bra till att hygienisera tänkte vi. Jag var ju tvungen att prova direkt när jag kom hem och dammråttorna riktigt flög emot munstycket i sin iver att hinna först in i det stora blå.
Alfred han stod länge och beundrade maskinen, sen utbrast han:
-Men vad vi börjar bli populära. Nu har vi en populär dammsugare, en populär tv och en ny populär skrivmaskin (nyinköpta laserskrivarn, reds. anmärkning ;)). Det skulle inte förvåna mig om att vi snart får populära tapeter också.
Ja, hoppas kan man alltid, men jag misstänker att det blir som vanligt. Dom tapeter jag tycker är populära hinner bli rätt så opoulära innan jag och Steffo är i synk.
Populär förresten...är det ett populärt ord nu förtin alltså...är inte hippt, hippt längre då eller??
Vi kom tillslut hem med en blå fin liten sak från Bosch. Den hette hygienxx så då borde den ju vara bra till att hygienisera tänkte vi. Jag var ju tvungen att prova direkt när jag kom hem och dammråttorna riktigt flög emot munstycket i sin iver att hinna först in i det stora blå.
Alfred han stod länge och beundrade maskinen, sen utbrast han:
-Men vad vi börjar bli populära. Nu har vi en populär dammsugare, en populär tv och en ny populär skrivmaskin (nyinköpta laserskrivarn, reds. anmärkning ;)). Det skulle inte förvåna mig om att vi snart får populära tapeter också.
Ja, hoppas kan man alltid, men jag misstänker att det blir som vanligt. Dom tapeter jag tycker är populära hinner bli rätt så opoulära innan jag och Steffo är i synk.
Populär förresten...är det ett populärt ord nu förtin alltså...är inte hippt, hippt längre då eller??
Min yngsta syster har alltid fått som hon velat. Tur att hon bara har snälla önskningar ;)
I dagen Götene Tidning som jag tyvärr inte får hem i lådan men likväl kan läsa i PDF över internet står det att läsa om min lillasyter Linas allra bästa vän. Att åldern inte spelar nån roll får man klart och tydligt svar på här och att vänskapen är lika värdefull för gammal som ung. Vill ni läsa hela artikeln så hittar ni den här! på sidan 27. Artikeln handlar om Tant Stina som nyss firade sin 100 årsdag. Grattis grattis.
Ett utdrag ur Götene Tidning 9/12 2009
‐Det är Lina och Jennys förtjänst att jag är 100 år, utbrister hon. Lina och Jenny var två grannbarn i elvaårsåldern som brukade besöka ”tant Stina” på eftermiddagarna. De brukade låna hennes skor och klampa omkring i dem och de sjöng för henne. En dag frågade Lina om ”tant Stina” trodde att hon skulle bli 100 år. ”Det tror jag inte”, svarade Christina. ”Det skulle vara om Gud vill.” Då böjde sig Lina över stolskarmen och ordnade med sina händer. ”Blev du ledsen” undrade Christina.”Nejdå, jag bara ber till Gud att du ska bli 100 år.”
Visste jag nåt då, som jag inte själv visste om??
Kollade igenom mina gamla blogginlägg från förra bloggen(17 mars 2008). Kul att se min vånda inför om jag skulle söka till högskola eller inte. När jag ser hur jag tyckte det var att jobba då så behöver jag ju inte tvivla på att jag har gjort rätt. Och dra på trissor...längst ner på detta inlägg har jag skrivit nåt som jag nog inte trodde på själv då när jag skrev det. Men så kan livet va ibland.
Nu har han gjort det igen.
Ni kanske kommer ihåg att Alfred hade ont i armen i Maj antagligen på grund av överansträngning. Han hade inflamation eller nåt sånt eller grym tränngsvärk. Nu har han drabbats igen. Högerarmen bara hänger på honom. Jag försöker få honom att använda den så naturligt som möjligt (arbetsterapeutstudent som jag är) och han ryter på mig att : DET ÄR JU DET JAG GÖR...jag brukar göra det och det med bara vänster arm. Nu har vi bakat pepparkakor och det kan ni tänka er hur naturligt det såg ut när man bara använde den ena handen. Hoppas det går över snart.
Denna gången vet vi inte vad han gjort. Antagligen haft för stort lass på trampetraktorn. Han jobbar hårt nu för tin nämligen. Han har kört ihop småträd han hittat i skogen, sågat upp dom och lagt dom i välthögar. Nu skulle han ut och sätta vältlappar på dom så timmerbilen skulle hitta dom nästa gång han kommer. Timmerhögen är ca. 1 meter hög och mycket av det har han kört från grannen, med armen i krok runt en båge som sitter på trampetraktorn. Det är nämligen så tungt så det inte går att trampa.
Kan inte barn nu för tin bara vara barn...och leka kossa med kottar. Det tycker jag verkar hälsosammare.
Denna gången vet vi inte vad han gjort. Antagligen haft för stort lass på trampetraktorn. Han jobbar hårt nu för tin nämligen. Han har kört ihop småträd han hittat i skogen, sågat upp dom och lagt dom i välthögar. Nu skulle han ut och sätta vältlappar på dom så timmerbilen skulle hitta dom nästa gång han kommer. Timmerhögen är ca. 1 meter hög och mycket av det har han kört från grannen, med armen i krok runt en båge som sitter på trampetraktorn. Det är nämligen så tungt så det inte går att trampa.
Kan inte barn nu för tin bara vara barn...och leka kossa med kottar. Det tycker jag verkar hälsosammare.
Dagens Alfred
Alfred sitter invid Tv'n och ropar:
-Mamma kom!
Jag går in i storarummet -Vad är det?
-Jag känner mig som en jädra stor och cool tonåring.
-?? Jaha, hur känner en sån sig då??
-Jo förut vill jag ha tyst på ljudet men nu vill jag bara höja..på tv'n och Mp3'n och sånt.
Hoppas vid gud att det bara är på det sättet jag kommer att märka att han blir tonåring så småningom. Just nu vill jag han ska vara en 8-åring med lillgamla funderingar. För om ett år kommer 9-årskrisen. Det har jag läst om i skolan. Det är då barns tro på föräldrarnas allsmäktighet försvinner, det är då dom upptäcker att vi är vanliga dödliga. Tur det är ett helt år dit :)
-Mamma kom!
Jag går in i storarummet -Vad är det?
-Jag känner mig som en jädra stor och cool tonåring.
-?? Jaha, hur känner en sån sig då??
-Jo förut vill jag ha tyst på ljudet men nu vill jag bara höja..på tv'n och Mp3'n och sånt.
Hoppas vid gud att det bara är på det sättet jag kommer att märka att han blir tonåring så småningom. Just nu vill jag han ska vara en 8-åring med lillgamla funderingar. För om ett år kommer 9-årskrisen. Det har jag läst om i skolan. Det är då barns tro på föräldrarnas allsmäktighet försvinner, det är då dom upptäcker att vi är vanliga dödliga. Tur det är ett helt år dit :)
Min lott i livet :)
Jag kommer in i badrummet för att hjälpa sonen med hans tänder. Där står han, glad i hågen och sprätter med tandborsten mot badrumsskåpsspegeln. Jag utbrister uppgivet:
-Men, Alfred...tror du att mitt störta nöje här i livet är att gå och städa eller??
- Ja, du kanske vänjer dig...rätt vad det är kanske du tycker det är så skoj så du blir proffs på det.
Tur man har så hjälpsamma barn att de gärna hjälper morsan mot en proffskarriär ;)
Här är ett annat sätt att hjälpa sin mamma med mer tränings- (läs städ) tid.
-Men, Alfred...tror du att mitt störta nöje här i livet är att gå och städa eller??
- Ja, du kanske vänjer dig...rätt vad det är kanske du tycker det är så skoj så du blir proffs på det.
Tur man har så hjälpsamma barn att de gärna hjälper morsan mot en proffskarriär ;)
Här är ett annat sätt att hjälpa sin mamma med mer tränings- (läs städ) tid.
Finmotorik=Pillirill
Nu har vi kommit in i slutspurten på psykologikursen. Vårt sista seminarie hade vi i går. Nu återstår en hemuppgift som består av ett grupparbete och ett examinationsseminarie. Grupparbetet har vi börjat på idag. Vi tre som var från skara-götene-lidköpingstrakten såg till att vi fick tillhöra samma grupp så i dag har vi tillbringat dagen hemma hos mig. Det är inte lätt att komma igång. Vi hade ett papper med 7 st. frågor rörande utvecklingspsykologi. Varje fråga skulle besvaras utförligt på ett A4 vardera. Vi tre i gruppen tillhör dom som kanske gärna ibland svävar ut lite i diskussionen för att upptäcka att vi hade glömt vad frågan var men vi kom fram till att vi nog lär oss en del på det också. Jag har vart sekreterare och mina kollegor har läst frågor och tolkat litteraturen. En ypperlig fördelning om ni frågar mig ;)
Man säger ju att repetition är kunskapens moder och de har fått repetera allt de läst ca. 10 ggr innan jag övehuvudtaget har begripit vad de sagt samt att om det kommer mer än ett ord i taget så hinner jag inte skriva ner det och då får vi repetera igen. Det har väl lett till att vi inte kommit så långt kanske men det är viktigare att veta vad man skriver än att bara skriva det som sägs. Och vi har fram till den 30 på oss så vi ska nog kklara den här uppgiften galant.
Det som däremot är ett stort ÅNGESTMOLN för mig är examinationsseminariet. Jag försökte en dag att lura läraren genom att säga att eftersom det hetter just seminarie, och att seminarie är en form av lärotillfälle då man får ha med sig anteckningar och diskuterar sig fram till ny kunskap, så måste man ju åtminstone få ha en liten,liten lapp med stödord med sig. Typ Piagét, objektspermanens, implicit minne, proceduralt, ickedeklarativt minne o.s.v. Ja menar, det är ju helt omöjligt att ens komma ihåg orden men har man åtminstone dem så kan man kanske förnimma vad de stod för också. Det fick man inte! Inte alls. Min hjärna kommer att få en psykodynamisk freudiansk blackout. Jag kommer att få hämta den i ett förvaringsskåp på centralstationen efteråt. Jag kommer att få hänga wonderbaums i armhålorna på grund av de monstruösa svettningarna jag kommer få. Öronen kommer vara lila och halsen torrare än en Vermouth. Hela mitt liv kommer att vara ett före och ett efter examinationsseminariet.
Just nu är jag före. Får se om det blir något efter.
Man säger ju att repetition är kunskapens moder och de har fått repetera allt de läst ca. 10 ggr innan jag övehuvudtaget har begripit vad de sagt samt att om det kommer mer än ett ord i taget så hinner jag inte skriva ner det och då får vi repetera igen. Det har väl lett till att vi inte kommit så långt kanske men det är viktigare att veta vad man skriver än att bara skriva det som sägs. Och vi har fram till den 30 på oss så vi ska nog kklara den här uppgiften galant.
Det som däremot är ett stort ÅNGESTMOLN för mig är examinationsseminariet. Jag försökte en dag att lura läraren genom att säga att eftersom det hetter just seminarie, och att seminarie är en form av lärotillfälle då man får ha med sig anteckningar och diskuterar sig fram till ny kunskap, så måste man ju åtminstone få ha en liten,liten lapp med stödord med sig. Typ Piagét, objektspermanens, implicit minne, proceduralt, ickedeklarativt minne o.s.v. Ja menar, det är ju helt omöjligt att ens komma ihåg orden men har man åtminstone dem så kan man kanske förnimma vad de stod för också. Det fick man inte! Inte alls. Min hjärna kommer att få en psykodynamisk freudiansk blackout. Jag kommer att få hämta den i ett förvaringsskåp på centralstationen efteråt. Jag kommer att få hänga wonderbaums i armhålorna på grund av de monstruösa svettningarna jag kommer få. Öronen kommer vara lila och halsen torrare än en Vermouth. Hela mitt liv kommer att vara ett före och ett efter examinationsseminariet.
Just nu är jag före. Får se om det blir något efter.
Även hemmaDVD ger värk
Hinner ju apseluuut inte åka och träna nu för tin fast jag inget hellre vill (??vill jag??) så igår tog jag tjuren vid hornen och stoppade i en träningsdvd som jag fått med nån tidning nån gång. Det var funktionell träning med stora muskelgrupper under samkörning. Lite som Core med inslag av udda armhävningar på sidan och utfall from hell. Jag levde fram tills i morses i nån sorts villfarelse att om man tränar hemma i stora rummet så är det inte bara så att grannarna får ett gott skratt utan det är även så att du tränar "på låtsas" och får således ingen träningsvärk. Jag hade fel. Brukar inte vilja erkänna när, om eller att jag har fel men detta gick inte att skoja bort. Blev lite förskräckt att även Alma skulle ha ont för hon körde lika hårt som jag. Nu var hon visst mer vältränad för hon hann inte komma hem från dagis i dag innan hon tvingade mig att sätta på DVD'n igen. Som tur var ringde Karin så jag fick ta lite paus.
I morgon mina vänner, beger jag mig till Göteborg. Jaha tänker ni. Intet nytt under solen, ho ränner ju där jämt. Kan så vara men i möra blir det Dansgala på Scandinavium. Det blir Arvingarna och Barbados med Magnus Carlsson i spetsen. Deras ordinarie sångare får väl stå lite bakom som förra året stackarn. Det som ska bli nästan ännu bättre än Arvingarna är...hotellfrullen. I två mornar ska jag skrida ner i restaurangen, välja och vraka bland yoghurtar, filer, flingor, frön och nötter...bacon och ägg. Jag ska ta min sedvanliga prinskorv som jag sen ska ta ett bett på och komma på att jag inte gillar hotellprinskorvar. Jag ska börja med en macka och avsluta med ännu en macka som jag sen ska gömma (på traditionsenligt sätt) under servetten för att jag kommer på att med en macka, stor tallrik yoggi med all sorters flingor och tillbehör, ägg, bacon, prinskorvsbett, två koppar kaffe och tre glas juice...så behöver jag verkligen inte den sista mackan. (Men jag kommer att VILJA ha den.Vilja och bukfett går ofta hand i hand).
Och Camilla, Cooocka cooola, det är värre än lättöl. Det är nästan som knark. Så håll dig undan det, det är mitt råd. Och jag måste ju vara vis eftersom jag har en så vis mor. Eller det kanske inte var vis hon blev med åldern, det kanske var ENvis :) Fast det är ju en bra egenskap det med. Och i dag drog jag slutsatsen att hade Gubben Freud levt idag så hade det nog kommit fram att hans barndom var av det mer traumatiska slaget. Det är nog hans försvarsmekaniskm som gjorde att han skyllde allt på mammorna. Stackarn. Synd om honom. Han hade behövt ta sig en cooocka cooola eller två så han spände av lite ;)
I morgon mina vänner, beger jag mig till Göteborg. Jaha tänker ni. Intet nytt under solen, ho ränner ju där jämt. Kan så vara men i möra blir det Dansgala på Scandinavium. Det blir Arvingarna och Barbados med Magnus Carlsson i spetsen. Deras ordinarie sångare får väl stå lite bakom som förra året stackarn. Det som ska bli nästan ännu bättre än Arvingarna är...hotellfrullen. I två mornar ska jag skrida ner i restaurangen, välja och vraka bland yoghurtar, filer, flingor, frön och nötter...bacon och ägg. Jag ska ta min sedvanliga prinskorv som jag sen ska ta ett bett på och komma på att jag inte gillar hotellprinskorvar. Jag ska börja med en macka och avsluta med ännu en macka som jag sen ska gömma (på traditionsenligt sätt) under servetten för att jag kommer på att med en macka, stor tallrik yoggi med all sorters flingor och tillbehör, ägg, bacon, prinskorvsbett, två koppar kaffe och tre glas juice...så behöver jag verkligen inte den sista mackan. (Men jag kommer att VILJA ha den.Vilja och bukfett går ofta hand i hand).
Och Camilla, Cooocka cooola, det är värre än lättöl. Det är nästan som knark. Så håll dig undan det, det är mitt råd. Och jag måste ju vara vis eftersom jag har en så vis mor. Eller det kanske inte var vis hon blev med åldern, det kanske var ENvis :) Fast det är ju en bra egenskap det med. Och i dag drog jag slutsatsen att hade Gubben Freud levt idag så hade det nog kommit fram att hans barndom var av det mer traumatiska slaget. Det är nog hans försvarsmekaniskm som gjorde att han skyllde allt på mammorna. Stackarn. Synd om honom. Han hade behövt ta sig en cooocka cooola eller två så han spände av lite ;)
Om: I morgon kommer jag va dödstrött...
...eller varför ska det va så svårt att lägga sig i tid. På nåt sätt så går jag hela dagen och längtar tills när jag äntligen ska få kkrypa ner i sängen. MEN när det börjar närma sig då vaknar livsandarna. Då får jag plötsligt lust att bara kolla på Arga snickarn eller kolla mailen eller läsa aftonbladet eller slänga in ett blogginlägg. Då vill jag inte alls gå och lägga mig. Just i dag bär det emot extra för innan jag kommer så långt som till att krypa ner i sköna svala lakan...måste jag dra fram ett par rena ur gömmorna och bädda om. Finns det nåt jobbigare.
Det skulle i så fall vara att våran tvättmaskin har pajat. Det är faktiskt lite jobbigare. I dag har jag åkt
skytte(l)trafik (vad heter det egentligen, har jag aldrig tänkt på närmare) mellan hemmet och svärmor och tvättat upp tre tvättkorgar. Alla täcken och lakan däremot stoppade jag ner i två påsar och skickade på tvätt hos mamma. Tack för det. Kunde du inte bäddat innan du åkte hem med ;)
Näe, nu får jag väl ta tjuren vid hornen och bädda så jag kommer i säng på denna sidan dygnet. Det börjar bli jobbigt när man räknar ner timmarna tills kl. ringer och den står på 4,44. Efter 12 är alldeles för sent. Det har jag märkt den hårda vägen. Jag måste ju även hinna ett varv eller två på min lilla Amigurumi jag har börjat på. Vad det är?? Det orkar jag inte skriva, ni får väl googla på det.
Sing so long.
Det skulle i så fall vara att våran tvättmaskin har pajat. Det är faktiskt lite jobbigare. I dag har jag åkt
skytte(l)trafik (vad heter det egentligen, har jag aldrig tänkt på närmare) mellan hemmet och svärmor och tvättat upp tre tvättkorgar. Alla täcken och lakan däremot stoppade jag ner i två påsar och skickade på tvätt hos mamma. Tack för det. Kunde du inte bäddat innan du åkte hem med ;)
Näe, nu får jag väl ta tjuren vid hornen och bädda så jag kommer i säng på denna sidan dygnet. Det börjar bli jobbigt när man räknar ner timmarna tills kl. ringer och den står på 4,44. Efter 12 är alldeles för sent. Det har jag märkt den hårda vägen. Jag måste ju även hinna ett varv eller två på min lilla Amigurumi jag har börjat på. Vad det är?? Det orkar jag inte skriva, ni får väl googla på det.
Sing so long.
Ur olika perspektiv II
Å ena sidan tycker man ju att det är viktigt med jämn fördelning mellan könen. Å andra sidan så skiter man precis i det när det låter så här:
Olika perspektiv på ålder
Jag och Alma var på väg till stan för att ta den (ö)kända vaccinsprutan. i bilen dit lekte vi leken 20 frågor. Jag tänkte på något och Alma skulle fråga ja och nej frågor. Hon började med:
-Är det en tjej?
-Ja.
-Är det Lina?
-Nej.
-Är det Alma?
-Nej.
-Är det farmor?
-Nej
-Är det Jessica?
-Nej.
-Är det mamma?
-Nej.
-Är det mormor?
-JAAA!
-Men mamma, du sa ju att det var en tjej...mormor är ju en tant.
-Jaha, vad är det för skillnad på en tjej och en tant då?
-En tant måste va många mera år.
-Men du fråga ju om farmor, är inte hon en tant då?
-Jo det är hon.
-Hur gammal tror du mormor är då?
-Hundratusenförtifem år.
-Oj då, det var gammalt. Men farmor då.
-Hmmm, 44 år.
Fast riktigt så gammel ser du inte ut mormor. Men tant är du ;)
WLYT!
-Är det en tjej?
-Ja.
-Är det Lina?
-Nej.
-Är det Alma?
-Nej.
-Är det farmor?
-Nej
-Är det Jessica?
-Nej.
-Är det mamma?
-Nej.
-Är det mormor?
-JAAA!
-Men mamma, du sa ju att det var en tjej...mormor är ju en tant.
-Jaha, vad är det för skillnad på en tjej och en tant då?
-En tant måste va många mera år.
-Men du fråga ju om farmor, är inte hon en tant då?
-Jo det är hon.
-Hur gammal tror du mormor är då?
-Hundratusenförtifem år.
-Oj då, det var gammalt. Men farmor då.
-Hmmm, 44 år.
Fast riktigt så gammel ser du inte ut mormor. Men tant är du ;)
WLYT!
Om minnet...
Läser ju som sagt psykologi just nu och vi har kommit till minnet. Delen om ungdomsåren/puberteten och allt som händer där skummade jag snabbt och olustigt över. Jag vill inte....jag ångrar mig. Kunde ingen tala om för mig innan jag skaffade barn att man kommer att oroa sig för allting i förväg. Det går ju inte att "ta det när det kommer" för då kanske det är för evigt försent. Gubben Freud vill jag inte ta till mig. Enligt honom kommer alla barn bli psykopater och allt är mitt fel. Bara för att jag försökte få Alfred att kissa innan vi åkte till Lidköping när han var tre år och precis hade blivit av med blöja.
Inte är det bättre med de som tror att det inte har med föräldrarna att göra utan med vilka kompisar barnen umgås med. Då har man ju inget att säga till om. Och vad är det som säger att det inte är Alfred som är kompisen som hans kompisar inte ska umgås med. Det kan ju ha kommit fram fel att han i fredags när han var på disco bad en klasskamrat att ta med sig två lättöl. Såklart att han skojade, dom går ju bara i tvåan. Men man kan ju undra varför en i tvåan ens tänker på disco och öl i samma mening. Och det är verkligen inte mitt fel. Jag dricker ju inte ens öl...bara vin ;) Sen var det visst statistiskt sett mer troligt att det är Alma som blir alkis. Om jag är det. Vilket jag inte är. Jag missbrukar bara kladdkakor.
Jag hoppas och tror att även om man ibland (nästan varje dag) skäller en skvätt på sina barn (man måste få säga till på skarpen när nån målar på väggen eller gör revor i parketten med en gunghäst) så vet i allafall mina barn att jag älskar dom. Och det visar jag varje dag, flerar gånger om dan. Och jag vet att dom älskar mig tillbaka. Alma älskar mig trettienmiljonersjutitre...femtom...minst, och av Alfred fick jag dag en ritbok han hade gjort i skolan. I den hade han ritat hjärtan och stjärnor...och i det största hjärtat hade han skrivit MAMMA.
Då fick jag ett stort hjärta, som nästan sprack. Jag vill inte han ska växa upp till en öldrickande, moppetyp som bara kan säga öhh,,,faan morsan...orka...men jag har nog inget att säga till om där. Lika lite som min mamma hade nåt att säga till om när jag blev en busgroggssvepande, Tuttanrolfsskyllande hälleflytyp som bara kunde säga...Nä jag sa nog inget förresten. Var för blyg.
Det här inlägget skulle egentligen handla om minnet. Vet inte varför. Det har jag glömt.
Olika perspektiv
Nu har psykologikursen börjat. Det är nu man kommer upptäcka kriterier på sig själv som stämmer in på diverse psykologiska perspektiv. Det är nu man kommer upptäcka att om man inte redan har totalförstört sina barn så är man på god väg. I morgon har vi seminarie om psykologins historia och utvecklingspsykologi. Det är då man kommer upptäcka att man är lite för puckad för att läsa på högskola. Hittils har det vart mest ordbajseri som hjälpt till vid tenta och seminarier. Det är nu man kommer upptäcka att ordbajseri inte räcker.
Varför denna mellankoli...har jag för mycket svart galla i min kropp...eller har jag drabbats av höstdepression? Det enda som skulle kunna göra mig glad är ett besök på EM möbler med 100 000 kronor på fickan. Det är nu man kommer upptäcka att man inte har råd till en koppa kaffe till eftermiddagsfikat.
Näe, nu ska jag ta en dusch så kanske deppan rinner av mig. (Det är nu man upptäcker att varmvattnet är slut)...
Varför denna mellankoli...har jag för mycket svart galla i min kropp...eller har jag drabbats av höstdepression? Det enda som skulle kunna göra mig glad är ett besök på EM möbler med 100 000 kronor på fickan. Det är nu man kommer upptäcka att man inte har råd till en koppa kaffe till eftermiddagsfikat.
Näe, nu ska jag ta en dusch så kanske deppan rinner av mig. (Det är nu man upptäcker att varmvattnet är slut)...
Det närmar sig...
Nu har vi avslutat den första kursen i Arbetsterapi. Den gick ju bra till slut. Godkänt på hemtentan (med lite tur) och min handledare på VFU'n hade bara gott att säga om mig (känns som att det smäller högre). Nu är det bara en vecka kvar på den parallella kursen vi gått också. Vi har gjort artiklegranskningar och skrivit en rapport och som slutkläm nu ska vi göra en poster som vi ska presentera på en konferens på torsdag. Usch och fy, det ser jag verkligen inte fram åt. Vårt arbete har handlat om "Hur påverkar ljusterapi årstidsbunden depression" och för att riktigt veta vad vi ska tala om så var jag och min grupp på ljusterapi i fredags eftermiddag. Vet inte om jag blev piggare av det direkt med man kan väl inte utvärdera det efter ett besök. Trevligt var det i allafall.
Idag får jag ägna dagen åt att läsa om Freud, Jung och Pavlovs hundar. Innan vi hinner avsluta vår Söka, värderakurs så börjar nämligen Psykologin. Vem var det som sa att det som är bra med högskola är att man betar av en kurs i taget?? Det har jag INTE märkt av i allafall. Kursen börjar i morgon med föreläsning. Då ska vi ha läst ett kapitel i en engelsk Psykbok. Påonsdag har vi seminarie, då ska vi ha läst en hel annan bok (som jag inte ens har än) och förberett oss på frågor och svar om detta. Med andra ord borde jag redan ha läst dessa böcker. Samtidigt som jag letat vetenskapliga artiklar, skrivit rapport, gjort hemtenta, skrivit personlig utvecklingsessä och förberett mig på konferensuppträde. Phuu, enda anledningen till att jag inte hoppat av är att jag inte hinner hoppa av. Eller tänka på om jag valt rätt.
Nog om detta. Sofia Thor...kul att du hittat hit. Ja det är ett väldigt gott bröd och det lät ännu godare med dina ingredienser så det ska jag också prova. När jag får tid. Typ när jag är pensionär eller så.
Nä, nu får jag nog läsa lite till. Eller om jag gör det i morgon på tåget (zzzznark). Dumt att va för förberedd :)
Idag får jag ägna dagen åt att läsa om Freud, Jung och Pavlovs hundar. Innan vi hinner avsluta vår Söka, värderakurs så börjar nämligen Psykologin. Vem var det som sa att det som är bra med högskola är att man betar av en kurs i taget?? Det har jag INTE märkt av i allafall. Kursen börjar i morgon med föreläsning. Då ska vi ha läst ett kapitel i en engelsk Psykbok. Påonsdag har vi seminarie, då ska vi ha läst en hel annan bok (som jag inte ens har än) och förberett oss på frågor och svar om detta. Med andra ord borde jag redan ha läst dessa böcker. Samtidigt som jag letat vetenskapliga artiklar, skrivit rapport, gjort hemtenta, skrivit personlig utvecklingsessä och förberett mig på konferensuppträde. Phuu, enda anledningen till att jag inte hoppat av är att jag inte hinner hoppa av. Eller tänka på om jag valt rätt.
Nog om detta. Sofia Thor...kul att du hittat hit. Ja det är ett väldigt gott bröd och det lät ännu godare med dina ingredienser så det ska jag också prova. När jag får tid. Typ när jag är pensionär eller så.
Nä, nu får jag nog läsa lite till. Eller om jag gör det i morgon på tåget (zzzznark). Dumt att va för förberedd :)
Nattens sista spårvagn
Som Helena så vänligt påpekade i en kommentar här så är det snart helg igen så jag får väl försöka klämma ur mig ett inlägg ;)
I dag har jag åkt själv till Göteborg. Alltså inte i bil men själv...utan Carre. Det kunde man inte tro att vi skulle våga separera så. Men hon var modigare för hon åkte själv redan igår. Vi har grupparbete nämligen och vi är i olika grupper. Spelar väl inte så stor roll egentligen men det är JÄVLIGT retligt att man inte kan åka bil ihop eller att vi fyra i klassen som bor på hyfsat avstånd från varann inte kan va i samma grupp. Då kunde vi träffats närmare hemmaplan och sluppit det där sketna Göteborg. I dag var det sketigt i allafall. Det är trevligare när solen skiner.
Det som var kul idag var att syrran också är i Göteborg och studerar för tillfället och i morses så skicka jag mess till henne och fråga om hon var där. Jag fick inget svar och trött som jag var så gick jag till mitt stamfik på centralen och tog en kopp kaffe ihop med den tjockaste pilfink jag nånsin sett (kan fåglar lida av fetma??) och gick sen ut till spårvagnen. Den gick sekunden innan jag kom fram. Men då kom det ett mess från syrran: Sitter på centralen. Så där hade vi suttit ensamma, på varsitt stamfik på centralen.
Vi tog en gemensam spårvagn genom stan i allafall. Alltid nåt. Sen har jag ju umgåtts med mina trevliga klasskamrater i min grupp också. Inte att förglömma. Men tågresan hem alldeles själv...den kunde kvitta.
I dag har jag åkt själv till Göteborg. Alltså inte i bil men själv...utan Carre. Det kunde man inte tro att vi skulle våga separera så. Men hon var modigare för hon åkte själv redan igår. Vi har grupparbete nämligen och vi är i olika grupper. Spelar väl inte så stor roll egentligen men det är JÄVLIGT retligt att man inte kan åka bil ihop eller att vi fyra i klassen som bor på hyfsat avstånd från varann inte kan va i samma grupp. Då kunde vi träffats närmare hemmaplan och sluppit det där sketna Göteborg. I dag var det sketigt i allafall. Det är trevligare när solen skiner.
Det som var kul idag var att syrran också är i Göteborg och studerar för tillfället och i morses så skicka jag mess till henne och fråga om hon var där. Jag fick inget svar och trött som jag var så gick jag till mitt stamfik på centralen och tog en kopp kaffe ihop med den tjockaste pilfink jag nånsin sett (kan fåglar lida av fetma??) och gick sen ut till spårvagnen. Den gick sekunden innan jag kom fram. Men då kom det ett mess från syrran: Sitter på centralen. Så där hade vi suttit ensamma, på varsitt stamfik på centralen.
Vi tog en gemensam spårvagn genom stan i allafall. Alltid nåt. Sen har jag ju umgåtts med mina trevliga klasskamrater i min grupp också. Inte att förglömma. Men tågresan hem alldeles själv...den kunde kvitta.
Helgen i korthet
Fredagen bestod i att plugga, skickade in min första individuella hemtentamen. Får väl gå och va nervös ett tag över det. På kvällen kom Johan, Karin, Lina, Majki och mor min hit. De två första och jag och Stefan skulle åka vidare mot Skövde och Arvingarna. Dom spelade på Bogrens salonger. Kvällen till ära var temat...Vild och skild. Ja, det var allt lite köttmarknade där. Man förärades med ett armband när man kom in. Grönt för singel, öött för upptagen och gult för tveksam. Jag fick ett grönt och Stefan ett gult. Men vi höll oss allt till varann ändå. Det var säkrast så. Arvingarna hade bara ett uppträde på en timme mellan 24-01 och sen var vi gamlingar trötta.
Lördagen gick i vilans tecken. Alfred var på kalas och sen sov han över hos en kompis så vi var nästan barnlösa. Alma hon är ju rätt beskedlig så hon märktes knappt.
I dag har det vart trädgårdsarbete för hela slanten. Har dragit upp mynta och hallon som hade gått och gängat sig i landet. De hade ynglat av sig nåt bedrövligt. Nu på kvällen är det Wallander som gäller. He is from Yschtad. Och sedär...nu är nog nyheterna över för denna gång.
Sing so long!
