Var bjuden på OS-fest i lördags. Det var en gammal vän och hennes kille som f.ö var min klasskamrat från 4-9. Det var en salig blandning på folk, både äldre och yngre och såna man kände och såna man inte kände och såna man kände förr men inte sett på maaaassor med år. Det var god mat och diverse olika tävlingar.
 
Vi blev uppdelade i lag och en ur varje lag fick ta sig an olika grenar medans alla tittade på och fick sig många goda skratt. Själv blev jag uttagen att prova på "gång". En sträcka på ett antal meter och runda en tunna och sen tillbaka. Jag, som då bor i urskogen, har ju den fördelen att inte så många ser mig när jag går på promenad så detta är nåt jag har övat på hemma. Mest för jag har undrat hur fort man själv kan gå utan att börja springa. Det ser ju verkligen inte klokt ut har jag tänkt, för det blir ett sablans vickande på ändalyckten för att det ska gå fort. Men vill man nu till varje pris vinna, som jag naturligtvis vill så är det bara att strunta i hur man ser ut och ge sig i kast med uppgiften.

Nu vet jag inte riktigt hur jag i min individuella gren klarade mig mer än att det blev ett stort damm-moln efter mig när jag gjorde min rivstart, men som lag gick det så pass tillvida bra att vi senare kunde kamma hem hela härligheten.

Både före under och efter tävligarna var man ju tvungen att hålla vätskebalansen på en (o)dräglig nivå men så här i efterhand tror jag nog att det hade räckt med hälften.Det märkte jag tydligt fast tyvärr inte förräns igår.

Väldans kul var det att prata med det gamla Hälleflygänget. Det blev mycket gamla minnen och våra kära respektive fick bara finna sig i detta men di verka ha kul på sitt håll.

Hällefly är en sjö (dypöl) där vi tillbringade alla somrar (och vintrar med för den delen) när vi gick i grundskolan upp till nån gång i början på gymnasiet där man sen började få andra intressen. (eller samma intresse, andra målgrupper ;-))
Där har vi grillat korv, fångat grodyngel (en del grodor satt även i träden) haft tältsemestrar, kört med moppe fram och tillbaka, kysst sin första kille (urk, tur det blev bättre ju mer man övade) haft våldsamma fester med ambulanshämtningar och mycket mer. Där bildades också det mytomspunna gänget Yahoo som hade Bockstensmannen som gud.(Tranorna flyger åt öster)

Många minnen kom och gick under lördagkvällen och det är underligt hur olika saker man kan minnas. Det som är jätte klart minne för en kommer en annan inte ihåg alls.( Inte konstigt för nu i efterhand kommer jag inte ihåg allt som sas ens i lördags men det hade väl kanske sin naturliga förklaring.)

Iallafall är det som så att det var en av dom roligaste fester jag vart på och den kvalificerar sig definitivt till Årets fest, så TUSEN TACK till Anna och Rickard för att vi fick komma. Vill ni ha odlingsråd till grödorna är det bara att höra av sig ;-)