Alfred har spelat Poolspel och Junicupen i helgen och idag på Junicupen var han bättre än Kim Källström med sin vänsterdojja. Efter inte många minuter spelade fick dom en frispark. Alfred springer säkert fram emot bollen, sen börjar han rätt vad det är att backa och snegla på domaren, sen drar han framåt igen och klipper till med vänstersläggan. Ett-noll är ett faktum. Stolt mamma på kanten. Han talade om sen att - Jag hörde aldrig om domaren blåste så jag blev orolig. Han har lärt sig att det är domarn som dömer i alla lägen. Well done.

De vann en match, förlorade en och kom lika en och dom var sååå duktiga allihop. I går på Poolspelet var det två matcher där de vann en och förlora en. Som förälder på kanten får man ibland bita sig hårt för det är lätt att glömma att det är barn det handlar om. Man vill så gärna att det ska gå bra för dom och alla försöker coacha sin egna unge och det är inte lätt för dom när det tjoas från både föräldrar och tränare. Det är ju tränarens ord som gäller och oftast lyckas dom skaka av sig föräldrarnas "välmenta" tjatter. Det har i allafall Alfred erfarenhet av för han lyssnar ju aldrig på mig ;-)

Gårdagskvällen tillbringades framför storbildstv i Eggby och då fick man tjoa bäst man ville. Dom spelade inte heller som vi "på kanten" tyckte. Efter matchen var det lite som att stämningen dog och det tyckte jag var bra, trötter som en va efter dagens matcher.

Nu härnäst blir det till att leta rätt på röstkortet och åka till vallokalen. Blir det Piratpartiet måntro?? Har inte riktigt bestämt mig än. Har ni??