...eller varför ska det va så svårt att lägga sig i tid. På nåt sätt så går jag hela dagen och längtar tills när jag äntligen ska få kkrypa ner i sängen. MEN när det börjar närma sig då vaknar livsandarna. Då får jag plötsligt lust att bara kolla på Arga snickarn eller kolla mailen eller läsa aftonbladet eller slänga in ett blogginlägg. Då vill jag inte alls gå och lägga mig. Just i dag bär det emot extra för innan jag kommer så långt som till att krypa ner i sköna svala lakan...måste jag dra fram ett par rena ur gömmorna och bädda om. Finns det nåt jobbigare.

Det skulle i så fall vara att våran tvättmaskin har pajat. Det är faktiskt lite jobbigare. I dag har jag åkt
skytte(l)trafik (vad heter det egentligen, har jag aldrig tänkt på närmare) mellan hemmet och svärmor och tvättat upp tre tvättkorgar. Alla täcken och lakan däremot stoppade jag ner i två påsar och skickade på tvätt hos mamma. Tack för det. Kunde du inte bäddat innan du åkte hem med ;)

Näe, nu får jag väl ta tjuren vid hornen och bädda så jag kommer i säng på denna sidan dygnet. Det börjar bli jobbigt när man räknar ner timmarna tills kl. ringer och den står på 4,44. Efter 12 är alldeles för sent. Det har jag märkt den hårda vägen. Jag måste ju även hinna ett varv eller två på min lilla Amigurumi jag har börjat på. Vad det är?? Det orkar jag inte skriva, ni får väl googla på det.

Sing so long.