Jag kommer in i badrummet för att hjälpa sonen med hans tänder. Där står han, glad i hågen och sprätter med tandborsten mot badrumsskåpsspegeln. Jag utbrister uppgivet:

-Men, Alfred...tror du att mitt störta nöje här i livet är att gå och städa eller??
- Ja, du kanske vänjer dig...rätt vad det är kanske du tycker det är så skoj så du blir proffs på det.

Tur man har så hjälpsamma barn att de gärna hjälper morsan mot en proffskarriär ;)



Här är ett annat sätt att hjälpa sin mamma med mer tränings- (läs städ) tid.

Nu har vi kommit in i slutspurten på psykologikursen. Vårt sista seminarie hade vi i går. Nu återstår en hemuppgift som består av ett grupparbete och ett examinationsseminarie. Grupparbetet har vi börjat på idag. Vi tre som var från skara-götene-lidköpingstrakten såg till att vi fick tillhöra samma grupp så i dag har vi tillbringat dagen hemma hos mig. Det är inte lätt att komma igång. Vi hade ett papper med 7 st. frågor rörande utvecklingspsykologi. Varje fråga skulle besvaras utförligt på ett A4 vardera. Vi tre i gruppen tillhör dom som kanske gärna ibland svävar ut lite i diskussionen för att upptäcka att vi hade glömt vad frågan var men vi kom fram till att vi nog lär oss en del på det också. Jag har vart sekreterare och mina kollegor har läst frågor och tolkat litteraturen. En ypperlig fördelning om ni frågar mig ;)

Man säger ju att repetition är kunskapens moder och de har fått repetera allt de läst ca. 10 ggr innan jag övehuvudtaget har begripit vad de sagt samt att om det kommer mer än ett ord i taget så hinner jag inte skriva ner det och då får vi repetera igen. Det har väl lett till att vi inte kommit så långt kanske men det är viktigare att veta vad man skriver än att bara skriva det som sägs. Och vi har fram till den 30 på oss så vi ska nog kklara den här uppgiften galant.

Det som däremot är ett stort ÅNGESTMOLN för mig är examinationsseminariet. Jag försökte en dag att lura läraren genom att säga att eftersom det hetter just seminarie, och att seminarie är en form av lärotillfälle då man får ha med sig anteckningar och diskuterar sig fram till ny kunskap, så måste man ju åtminstone få ha en liten,liten lapp med  stödord med sig. Typ Piagét, objektspermanens, implicit minne, proceduralt, ickedeklarativt minne o.s.v. Ja menar, det är ju helt omöjligt att ens komma ihåg orden men har man åtminstone dem så kan man kanske förnimma vad de stod för också. Det fick man inte! Inte alls. Min hjärna kommer att få en psykodynamisk freudiansk blackout. Jag kommer att få hämta den i ett förvaringsskåp på centralstationen efteråt. Jag kommer att få hänga wonderbaums i armhålorna på grund av de monstruösa svettningarna jag kommer få. Öronen kommer vara lila och halsen torrare än en Vermouth. Hela mitt liv kommer att vara ett före och ett efter examinationsseminariet.

Just nu är jag före. Får se om det blir något efter.

Hinner ju apseluuut inte åka och träna nu för tin fast jag inget hellre vill (??vill jag??) så igår tog jag tjuren vid hornen och stoppade i en träningsdvd som jag fått med nån tidning nån gång. Det var funktionell träning med stora muskelgrupper under samkörning. Lite som Core med inslag av udda armhävningar på sidan och utfall from hell. Jag levde fram tills i morses i nån sorts villfarelse att om man tränar hemma i stora rummet så är det inte bara så att grannarna får ett gott skratt utan det är även så att du tränar "på låtsas" och får således ingen träningsvärk. Jag hade fel. Brukar inte vilja erkänna när, om eller att jag har fel men detta gick inte att skoja bort. Blev lite förskräckt att även Alma skulle ha ont för hon körde lika hårt som jag. Nu var hon visst mer vältränad för hon hann inte komma hem från dagis i dag innan hon tvingade mig att sätta på DVD'n igen. Som tur var ringde Karin så jag fick ta lite paus.

I morgon mina vänner, beger jag mig till Göteborg. Jaha tänker ni. Intet nytt under solen, ho ränner ju där jämt. Kan så vara men i möra blir det Dansgala på Scandinavium. Det blir Arvingarna och Barbados med Magnus Carlsson i spetsen. Deras ordinarie sångare får väl stå lite bakom som förra året stackarn. Det som ska bli nästan ännu bättre än Arvingarna är...hotellfrullen. I två mornar ska jag skrida ner i restaurangen, välja och vraka bland yoghurtar, filer, flingor, frön och nötter...bacon och ägg. Jag ska ta min sedvanliga prinskorv som jag sen ska ta ett bett på och komma på att jag inte gillar hotellprinskorvar. Jag ska börja med en macka och avsluta med ännu en macka som jag sen ska gömma (på traditionsenligt sätt) under servetten för att jag kommer på att med en macka, stor tallrik yoggi med all sorters flingor och tillbehör, ägg, bacon, prinskorvsbett, två koppar kaffe och tre glas juice...så behöver jag verkligen inte den sista mackan. (Men jag kommer att VILJA ha den.Vilja och bukfett går ofta hand i hand).

Och Camilla, Cooocka cooola, det är värre än lättöl. Det är nästan som knark. Så håll dig undan det, det är mitt råd. Och jag måste ju vara vis eftersom jag har en så vis mor. Eller det kanske inte var vis hon blev med åldern, det kanske var ENvis :) Fast det är ju en bra egenskap det med. Och i dag drog jag slutsatsen att hade Gubben Freud levt idag så hade det nog kommit fram att hans barndom var av det mer traumatiska slaget. Det är nog hans försvarsmekaniskm som gjorde att han skyllde allt på mammorna. Stackarn. Synd om honom. Han hade behövt ta sig en cooocka cooola eller två så han spände av lite ;)

...eller varför ska det va så svårt att lägga sig i tid. På nåt sätt så går jag hela dagen och längtar tills när jag äntligen ska få kkrypa ner i sängen. MEN när det börjar närma sig då vaknar livsandarna. Då får jag plötsligt lust att bara kolla på Arga snickarn eller kolla mailen eller läsa aftonbladet eller slänga in ett blogginlägg. Då vill jag inte alls gå och lägga mig. Just i dag bär det emot extra för innan jag kommer så långt som till att krypa ner i sköna svala lakan...måste jag dra fram ett par rena ur gömmorna och bädda om. Finns det nåt jobbigare.

Det skulle i så fall vara att våran tvättmaskin har pajat. Det är faktiskt lite jobbigare. I dag har jag åkt
skytte(l)trafik (vad heter det egentligen, har jag aldrig tänkt på närmare) mellan hemmet och svärmor och tvättat upp tre tvättkorgar. Alla täcken och lakan däremot stoppade jag ner i två påsar och skickade på tvätt hos mamma. Tack för det. Kunde du inte bäddat innan du åkte hem med ;)

Näe, nu får jag väl ta tjuren vid hornen och bädda så jag kommer i säng på denna sidan dygnet. Det börjar bli jobbigt när man räknar ner timmarna tills kl. ringer och den står på 4,44. Efter 12 är alldeles för sent. Det har jag märkt den hårda vägen. Jag måste ju även hinna ett varv eller två på min lilla Amigurumi jag har börjat på. Vad det är?? Det orkar jag inte skriva, ni får väl googla på det.

Sing so long.

Å ena sidan tycker man ju att det är viktigt med jämn fördelning mellan könen. Å andra sidan så skiter man precis i det när det låter så här:

Jag och Alma var på väg till stan för att ta den (ö)kända vaccinsprutan. i bilen dit lekte vi leken 20 frågor. Jag tänkte på något och Alma skulle fråga ja och nej frågor. Hon började med:

-Är det en tjej?
-Ja.
-Är det Lina?
-Nej.
-Är det Alma?
-Nej.
-Är det farmor?
-Nej
-Är det Jessica?
-Nej.
-Är det mamma?
-Nej.
-Är det mormor?
-JAAA! 

-Men mamma, du sa ju att det var en tjej...mormor är ju en tant.
-Jaha, vad är det för skillnad på en tjej och en tant då?
-En tant måste va många mera år.
-Men du fråga ju om farmor, är inte hon en tant då?
-Jo det är hon.
-Hur gammal tror du mormor är då?
-Hundratusenförtifem år.
-Oj då, det var gammalt. Men farmor då.
-Hmmm, 44 år.

Fast riktigt så gammel ser du inte ut mormor. Men tant är du ;)
WLYT!

Nu har psykologikursen börjat. Det är nu man kommer upptäcka kriterier på sig själv som stämmer in på diverse psykologiska perspektiv. Det är nu man kommer upptäcka att om man inte redan har totalförstört sina barn så är man på god väg. I morgon har vi seminarie om psykologins historia och utvecklingspsykologi. Det är då man kommer upptäcka att man är lite för puckad för att läsa på högskola. Hittils har det vart mest ordbajseri som hjälpt till vid tenta och seminarier. Det är nu man kommer upptäcka att ordbajseri inte räcker.

Varför denna mellankoli...har jag för mycket svart galla i min kropp...eller har jag drabbats av höstdepression? Det enda som skulle kunna göra mig glad är ett besök på EM möbler med 100 000 kronor på fickan. Det är nu man kommer upptäcka att man inte har råd till en koppa kaffe till eftermiddagsfikat.

Näe, nu ska jag ta en dusch så kanske deppan rinner av mig. (Det är nu man upptäcker att varmvattnet är slut)...

Nu har vi avslutat den första kursen i Arbetsterapi. Den gick ju bra till slut. Godkänt på hemtentan (med lite tur) och min handledare på VFU'n hade bara gott att säga om mig (känns som att det smäller högre). Nu är det bara en vecka kvar på den parallella kursen vi gått också. Vi har gjort artiklegranskningar och skrivit en rapport och som slutkläm nu ska vi göra en poster som vi ska presentera på en konferens på torsdag. Usch och fy, det ser jag verkligen inte fram åt. Vårt arbete har handlat om "Hur påverkar ljusterapi årstidsbunden depression" och för att riktigt veta vad vi ska tala om så var jag och min grupp på ljusterapi i fredags eftermiddag. Vet inte om jag blev piggare av det direkt med man kan väl inte utvärdera det efter ett besök. Trevligt var det i allafall.

Idag får jag ägna dagen åt att läsa om Freud, Jung och Pavlovs hundar. Innan vi hinner avsluta vår Söka, värderakurs så börjar nämligen Psykologin. Vem var det som sa att det som är bra med högskola är att man betar av en kurs i taget?? Det har jag INTE märkt av i allafall. Kursen börjar i morgon med föreläsning. Då ska vi ha läst ett kapitel i en engelsk Psykbok. Påonsdag har vi seminarie, då ska vi ha läst en hel annan bok (som jag inte ens har än) och förberett oss på frågor och svar om detta. Med andra ord borde jag redan ha läst dessa böcker. Samtidigt som jag letat vetenskapliga artiklar, skrivit rapport, gjort hemtenta, skrivit personlig utvecklingsessä och förberett mig på konferensuppträde. Phuu, enda anledningen till att jag inte hoppat av är att jag inte hinner hoppa av. Eller tänka på om jag valt rätt.

Nog om detta. Sofia Thor...kul att du hittat hit. Ja det är ett väldigt gott bröd och det lät ännu godare med dina ingredienser så det ska jag också prova. När jag får tid. Typ när jag är pensionär eller så.

Nä, nu får jag nog läsa lite till. Eller om jag gör det i morgon på tåget (zzzznark). Dumt att va för förberedd :)