Bjud på en bit bröd
50 g jäst
5 dl vatten, 37 grader
25 g matfett
2 tsk salt
2 msk sirap
1 burk kesella (gick bra med naturell yoggi märkte jag vid brist på kesella)
2 dl grahamsmjöl (+lite till att strö över)
ca. 13 dl vetemjöl
Smula jästen i en bunke. Häll över lite av vattnet och rör till jästen smält. Tillsätt resten av vattnet, mjukt matfett och resterande ingredienser. Arbeta degen väl. Låt jäsa övetäckt i 30 min. Stjälp upp degen på mjölat bakbord och kavla eller platta ut den i en smord långpanna 30X40 cm. Jag brukar hoppa över delen med "Stjälp upp degen på mjölat bakbord" och hälla den direkt i långpannan. Så sparar man lite klet och kladd på bordet ;) Strö över grahamsmjöl och skär rutor med vass kniv. (ca 24 st, eller mindre om man vill ha större) Låt jäsa övertäckt i
20 min. Grädda mitt i ugnen 225 grader i ca 15 min. Låt kallna på galler under bakduk.
Man kan också tillsätta traditionella brödkryddor som anis och fänkål men jag tycker dom är godast som dom är.
Tänk er detta till en god soppa så här på höstkanten. Mumma det. Nu ska jag på ungdomsavslutning med Alfreds fotboll. Får nog ta mig en förebyggande huvudvärkstablett.
Nattens sista spårvagn
I dag har jag åkt själv till Göteborg. Alltså inte i bil men själv...utan Carre. Det kunde man inte tro att vi skulle våga separera så. Men hon var modigare för hon åkte själv redan igår. Vi har grupparbete nämligen och vi är i olika grupper. Spelar väl inte så stor roll egentligen men det är JÄVLIGT retligt att man inte kan åka bil ihop eller att vi fyra i klassen som bor på hyfsat avstånd från varann inte kan va i samma grupp. Då kunde vi träffats närmare hemmaplan och sluppit det där sketna Göteborg. I dag var det sketigt i allafall. Det är trevligare när solen skiner.
Det som var kul idag var att syrran också är i Göteborg och studerar för tillfället och i morses så skicka jag mess till henne och fråga om hon var där. Jag fick inget svar och trött som jag var så gick jag till mitt stamfik på centralen och tog en kopp kaffe ihop med den tjockaste pilfink jag nånsin sett (kan fåglar lida av fetma??) och gick sen ut till spårvagnen. Den gick sekunden innan jag kom fram. Men då kom det ett mess från syrran: Sitter på centralen. Så där hade vi suttit ensamma, på varsitt stamfik på centralen.
Vi tog en gemensam spårvagn genom stan i allafall. Alltid nåt. Sen har jag ju umgåtts med mina trevliga klasskamrater i min grupp också. Inte att förglömma. Men tågresan hem alldeles själv...den kunde kvitta.
Helgen i korthet
Fredagen bestod i att plugga, skickade in min första individuella hemtentamen. Får väl gå och va nervös ett tag över det. På kvällen kom Johan, Karin, Lina, Majki och mor min hit. De två första och jag och Stefan skulle åka vidare mot Skövde och Arvingarna. Dom spelade på Bogrens salonger. Kvällen till ära var temat...Vild och skild. Ja, det var allt lite köttmarknade där. Man förärades med ett armband när man kom in. Grönt för singel, öött för upptagen och gult för tveksam. Jag fick ett grönt och Stefan ett gult. Men vi höll oss allt till varann ändå. Det var säkrast så. Arvingarna hade bara ett uppträde på en timme mellan 24-01 och sen var vi gamlingar trötta.
Lördagen gick i vilans tecken. Alfred var på kalas och sen sov han över hos en kompis så vi var nästan barnlösa. Alma hon är ju rätt beskedlig så hon märktes knappt.
I dag har det vart trädgårdsarbete för hela slanten. Har dragit upp mynta och hallon som hade gått och gängat sig i landet. De hade ynglat av sig nåt bedrövligt. Nu på kvällen är det Wallander som gäller. He is from Yschtad. Och sedär...nu är nog nyheterna över för denna gång.
Sing so long!
Välkommen
Nej nu hinner jag inte sitta här längre. Skriver på min individuella hemtentamen, min reflekterande journal, min essä om arbetsterapeutyrket, min artiklegranskning m.m. Jag har i allafall blivit en jäkel på att hitta tangenterna.
Bjuder på en 1 år gammal bild, nu är vi snart där igen:
Hört i skaoaffären
Expedit till lilla tjejen som skulle köpa sig skor och ett par vantar med en prinsesskrona på:
-Dom blir väl bra till dig!
Lilla tjejjen svarar:
- Jaa, för jag ääär ju en prinsessa.
Expediten till tjejjens bror som skulle köpa skor:
- Då är du en prins förstår jag:
Brorsan svara lite surt:
- Näe, jag är en slav!
Hmmm, tänker då mamma drottningen...är jag orättvis i min barnuppfostran på nåt sätt...
Nu har jag gett upp
Bantning och skolgång går inte hand i hand direkt har jag märkt. Därför har jag idag gjort en helomvändning. Varför ska jag anpassa mig efter andra...bättre andra anpassar sig efter mig. Så jag har köpt en fin skylt som jag satt upp på mitt kylskåp. 
Så till er som räknar er som mina vänner vill jag bara säga: Jag älskar er i alla fall, hur ni än ser ut :)
Ingen kan, så som han, vända mössan bak och fram.
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1935028&BroadcastDate=&IsBlock
Äntligen
Så detta är ett tusentackinlägg från mig till dig. Tusentusentack!!
Du får en blomma för besväret:
Skavlan, du e bäst
Det var även med ett inslag om lejonet Christian på Skavlan. Jag vet inte om det berodde på att dom två jobbigaste veckorna i mitt liv var över, rödvinet eller att det var fredagkväll. Bölade gjorde jag i allafall. Inte små trillande tysta tårar utan " uuuhuuu...snörvel...uuuhuuu" så Steffo nästan vill köra mig till psykakuten. Men visst var det en fantastisk händelse:
