Blev glatt överrraskad i dag då vi fick sluta kl. 12,00 istället för 14,30 som det stod på vårt ursprungsschema. Då fick vi nämligen tid att åka förbi Haga innan tåget gick och köpa med oss Kanelbullarnas Kanelbullar från Café Husaren. Dom är ju alla barns dröm. Nu blir det till att koka en balja kaffe och kyla ner mjölken för nu ska här ätas bullar.

Lånar en bild på lilla Stina och Stora bullen :)

Alfred: Har vi nån halstablett?
Jag: Nej, har du ont i halsen?
Alfred: Ja.
Alma: Men ta en Kalle Ankatablett (vitaminer för barn)
Alfred: *Lite överlägset* Määhhh, det hjälper väl inte...
Alma: *Klok som en bok* Joo, det kan hjälpa...man blir frisk...glad...patetisk...


                     

Här kommer ett sammandrag över sommaren som gått. Det göres lämpligast med bilder- ty en bild säger mer än tusen ord :)

Sommaren började med en tur till...Göteborg. Alma har hela året tjatat om att hon så gärna vill åka mitt tåg så nu fick hon äntligen göra det. Med på resan var förutom mig och mina barn även Carre med sina barn.
Trots att vi tillbringat så gott som var dag i den staden under ett års tid så har vi inte hunnit med att vara så vidare värst kulturella. Det var vi kanske inte på denna resan heller men vi såg lite mer än spårvägen mellan Hälsovetarbacken och Centralstationen i allafall. 

 

På Cafe Husaren i Haga kan man äta kanelbullar...som räcker lääänge. Och det hade barna sett fram emot. 



Liseberg kändes för dyrt då studiebidraget lyser med sin frånvaro på sommarlovet men en tur i Göteborgshjulet tog vi i allafall. Det var lite högt för vissa kanske...



Rätt var det var så infann sig midsommarafton med allt vad det innebär med dans kring stång och binda krans. Alma hade gjort sin krans på dagis med blommor som skulle hålla i flera år. Den gick dessvärre hädan redan på kvällen. Då gick det vilt till.






Efter midsommar jobbade jag två veckor men sedan tog en välförtjänt semester vid och den tillbringades i Dalahästrarnas förlovade land...



Vi bodde på orsa camping och vi valde en underbar campingplats...ni må tro att barna blev glada när det visade sig att vi efter ett skyfall hade fått en swimmingpool i förtältet




En semester i Orsa utan ett besök i björnparken skulle ju inte vara en semester i Orsa, så till björnparken blev det. Men där höll vi på att bli av med ett av barnen och det hade ju vart tråkigt för Alfred att inte komma med på resans höjdpunkt, nämligen Tomteland, så vi fick slita honom ifrån Björnes magasin och draga vidare



På Tomteland träffar man naturligtvis tomten och får skriva önskelista. Alma önskade sig en Barbie och Alfred ...en bensindriven radiostyrd bil. Åtminstone en av önskningarna ska vi väl kunna uppfylla. Har försökt tala om att inte ens tomten är gjord av pengar. Tomten själv tyckte ju att det fattades nåt på Alfreds lista och skrev dit " en dunk med bensin". Det var väl för att di stackars föräldrarna ska ha nåt på listorna som dom har råd med. Men vad ska Alfred med en bensindunk till...






Idolen för dagen var i allafall (förlåt tomten) Nisse Lång. Eller Nisse Långkalsong som han visst också kallas (Alma skrattar fortfarande så hon kissa på sig åt det). Han var själva "spindeln i nätet" och såg till att alla kom i tid till de olika föreställningarna som spelades med jämna mellanrum, där han var själva storytellern och fick med alla barn i jakten på en kidnappad sagofé. Mellan akterna var det trollsafari och älvspaning som självklart leddes av Nisse Lång. Hoppas han har bra betalt, ingen rast och massa gapiga ungar utan öron runt omkring sig...


Där tog vår resa slut och det gör aven detta inlägg. Inser här att jag sagt "mer än tusen ord" men jag har å andra sidan också lagt in mer än "en bild" :)

Nästa gång kanske jag berättar om den gången Alma gick på Häxskola (i 30 sekunder) eller när Alfred var i snickarverkstan och tyckte det fanns så små pinnar att såga tills han fann en rejäl planka han kunde såga isär...undras om dom som skulle stänga igen luckorna i snickarverkstan nånsin förstod vad som hade hänt med deras långa tvärslå...men som sagt, det kanske jag berättar om nästa gång...

Nu närmar sig sommaren sin ände och hösten kommer med stormsteg. Det kunde man inte tro idag när det var 25 grader varmt men man märker det tydligt vid 21 tiden på kvällen när man måste tända lamporna för att se nåt innomhus för det blir MÖRKT ute. Bloggen har haft sommarlov precis som dess ägare och jag kan inte lova att det blir nån större verksamhet här bara för att hösten närmar sig, men när andan faller på så kommer det ett inlägg eller två. Nu föll andan på för jag fick ett mail fån Bakker att dom hade rea och där hittade jag ett träd som jag tänkt på många gånger att jag skulle vilja ha. Nu var det typiskt ett av de träd som det INTE var rea på men det är så fint så nu kanske jag införskaffar det ändå.

Rosenregn heter det. En blandning mellan gullregn och rosa ginst. Fast tror ni att det ser ut så här i verkligheten??



Vi får väl se. Ska överlägga med mig själv om det är värt 239:- det är endast 50 cm högt vid leverans och klarar zon 3 så det kan vara gränsfall i den här köldhålan jag bor i. Misstänker att med mina gröna fingrar så överlever det inte vintern så det kanske är bäst att invänta våren innan man handlar. Men drömma kan man alltid göra :)

Ääääntligen sommarlov och man kan andas ut. Inser när jag ser min fina header att jag inte vart här på länge. det är INTE snö i Istrum fortfarande. Men tiden har inte riktigt räckt till. det insåg jag idag när jag plockade undan några...julsaker ;) Nog för att det bara var lite mossa i ett ljusarrangemang men ändå.

I dag hade vi sista tentan och den kändes som att den nog gick bra. Men med tanke på att dom andra kännts sådär och sen gått riktigt bra så undrar jag hur min intuition är. Skit samma, jag har ju hela sommaren på mig att läsa på.

Ett projekt jag ska göra i sommar är: Hussanering. Inte så allvarligt som det låter för det är inga skadedjur eller så men väl dammråttor stora som ett litet land. Och eftersom antagligen nästa år blir lika intensivt som detta och man inte hinner städa så ofta som man borde så är planen att rensa, rensa, rensa på all skit. Ha en familjeplanering så alla får uppdrag som ska föllföljas och utvärderas. Ordna förvaring till var och en så att det inte finns nån tvekan om vart de få saker som vi ska ha kvar, ska vara.

Vi får se om det är ett mål som är realistiskt eller om det som vanligt blir pankaka av allt. Har i allafall tagit föräldraledigt de två första veckorna (förutom ett gästspel på PG nästa måndag) så att jag ska ha tid till allt detta. Ska göra ett schema i helgen som sen ska FÖLJAS.

Är det nån som har roliga, praktiska och smarta tips för att jag ska lyckas, både inredningsmässigt (med förvaring och sådant) och planeringsmässigt (hur man smidigast går till väga) så tas det tacksamt emot.

Sing so long, headern byter jag vid tillfälle...kanske nästa år :) 

Kolla gärna in TV4 Skaraborg idag. Där är vår nya tv-stjärna med om än väääääldigt i bakgrunden. Dom har städdagar på deras förskola och alla barnen städar med stor glädje. Synd bara att det inte är lika kul när man säger åt dom att städa här hemma...kanske skulle införa filmkamera vid städning så går det som en dans :)


För er som inte har TV¤ Skaraborg (som t.ex vi själva) så går det naturligtvis lika bra att kolla här...

 

Jaha, då är det gjort. Den första joggingturen för året. Den skedde i Röda spåret här i byn och det är inget vanligt gammelt platt el-ljusspår det minsann. Det är 4606 m långt och har en stigning på 98 m. Jag hade laddat hela natten och fått en stark motivation i och med att Syster Yster igår hade sprunget runt en hel timme. Kan hon så kan jag (tur man är tävlingsinriktad). Nu kan jag inte skryta med att jag jogga mig runt hela direkt för det är rejäla helvetesbackar vi talar om. Men jag jogglufsade mig fram till backarna och nerför dom  (uppför kröp jag oftast ;)) Efter halva sträckan var det nära jag gav upp då en smärta hade spridit sig i min vänstra fot. Antagligen på grund av de 7-8 granar som låg i vägen och som jag graciöst var tvungen att hoppa över. Eller de enar och stenar som låg över stigen som gjorde att mina 4606 m blev betydligt längre...flera meter längre faktiskt. Men efter lite avancerad stretching uppe i en gran så var foten fit for fight igen och jag lufsade oförtrutet vidare...mot en ny vana hoppas jag.

Vad var det då som var så speciellt att det bidde ett blogginlägg av det här. Jo bara den enkla anledning att detta inte händer så ofta (jag och jogging alltså) att det var bäst att få det på pränt så jag inte fått för mig att jag drömt. Om nu inte träningsvärken i morrn ger mig en vink av att jag gjort nåt extraordinärt :)

I morgon ska jag förövrigt ge mig i kast med min skoluppgift. Vi ska intervjua 5 personer i olika åldrar om deras aktivitetsmönster. Sen ska det skrivas rapport om detta. Intervjuerna blir nog kul men RAPPORTSKRIVNING- 
I don't like...at all.

Det verkar inte som jag är så flitig här nu för tin men när det är ett speciellt tillfälle så får jag välk uppdatera. Och idag är det ett speciellt tillfälle. Jag, barn, mor, Lina och Majkii är nämligen på hotellvistelse i Örebro. Barna fick det i julklapp av mamma och det är en favorit i repris sen förra året. Vi åkte i morses och åkte ett par varv runt Örebro innan vi kom fram till hotellet. Nä inte riktigt så farligt men vi så vart vi skulle men vägen ville inte riktigt leda oss dit. Tillslut var vi i allafall framme. Nu har vi vart på Gustavsvik och badat i timmarna tre (eller fyra). Jag och Alfred har åkt fors och diverse vattenrutchkanor. Mamma har haft han om Alma men jag vet inte om jag ska lita på henne hädanefter...efter en vådlig dykning i vågpoolen så grät Alma och sa att hon redan hade drunknat två gånger. Inte bra. Men nu sitter hon tryggt på hotellet och käkar godis så det var nog inte så farligt. För egen del är jag mätt och belåten för jag tog mig en rejäl slurk med klor-och bakterievatten vid sista åket...slurp...urk...

Nu sak vi slappa ett tag på hotellet innan det blir färd in till city för en god middag nånstans. I morgon bär det av till Lek och Buslandet. Då är det torra rutchkanor som gäller. 

Sing so long. 

Som kontrast mot kattmatslukt så utbrister Alma i dag när jag bär henne förbi en spegel: Men guuud va gulliga vi är tillsammans...Det väger ju upp det hela lite. Behöver muntras upp lite också för vi har börjat en ny kurs i dag. Neurofysiologi. Den verkar om möjligt ännu krångligare än Neuroanatomin som vi hade alldeles nyss. I dag har vi fått lära oss om Aktionspotential som är ett annat ord för nervimpuls (men säg för f-n nervimpuls då)och om vilomembranspotential och jag skulle bli mäkta förvånad den dagen som en arbetsteraput pratar med sin patient om att det är ett överskott på negativt laddade joner i cellerna och att det finns Natrium-Kaliumpumpar i cellmembranet. Då skulle jag som patient undra om inte den arbetsterapeuten var en person som misslyckade med att komma in på Läkarlinjen och sen terroriserade alla den mötte med termer som ingen begriper och ingen är intresserad av att begripa.

 Till råga på allt hade skolan mage att ta ut hundra kronor i en kopieringsavgift för papper de tyckte vi skulle ha. Papper dom inte fick lägga ut på vår kursportal på grund av copyright eller dyl. Papper som vi ändå har fått nu fast fått betala skolan för. Undrar vad författarna till boken tycker om det. Bilderna i pappren är samma bilder som i boken. De finns de som köpt boken för 600:-...nu ska dom köpa kompendier för en 100 lapp till. HÖJ CSN säger jag bara.

Nä , nog klagat nu. Fram med böckerna för det här SKA jag klara av. Hur oanvändbart det än månne vara i framtiden. Och jag kan väl alltid validera till doktor om jag inte tycker AT är nåt att ha. Hälften är ju redan gjort.

- Alma, kom och borsta tänderna.
- Det har jag redan gjort.
- Kom hit får jag lukta då...nä du har inte borstat än. Lukta här hur det luktar när man borstat...hhhhh
- Usch, det lukta kattmat.

Slutsats: Ska du mästra ditt barn ska du ,

1. Även gurgla dig med Listerine efter tandborstning
2. Inte ha ätit makrill i tomatsås till frulle.

Nu har det gått ett par veckor sen vi var i Sälen...det är inte det att det inte finns snö här, för det gör det...i massor. MEN jag längtar tillbaka. Det var skönt att bara läsa lite muskler nån timme om dagen, inte läsa på nervsystem och ganglier och basala kärnor som man inte begriper sig på. Så nu blundar vi och drömmer oss tillbaka:

Första fikan (hann vi ens packa upp innan kakfaten åkte fram??)



Moster har precis schhhhat på lilleman, det är därför han är så tyst ;)





Eller så blev han bara rädd för rånarna i hallen




Det bet bra i kinderna i E8'an...



Men mor i stugan hade just haft en rånare i hallen...och gick vinnande ur striden



Alma tittat fram ur trollens stuga. Trollskogen åktes om och om och om och om...igen




Orvar i dasset var roligast av alla...gissa hur många gånger dom hört på dagis:
-Stäng dôrra...dä drar om räääva...





Tröttnar man på slalom kanske en modellkarriär vore nåt





Klappa inte renen utan horn stod det på en skylt vid samen...tror inte jag klappar den med horn heller. Men bakom renen var det lungt, det var mest samen som var lite galen



Nej, nej,,,nu vaknade jag...typiskt. Får väl drömma vidare nån annan dag (när jag orkar ladda upp mer bilder)

Har äääntligen fått reda på våran psykologitenta. Det är 4 veckor vi gjorde den och man ska behöva vänta ca: 14 dar på resultatet så vi har vart ganska sura över detta. Hade känts bra att veta om man klarat sig innan man gjorde nästa tenta. Det var ett rätt stort psykologiorov på fem olika områden och man var tvungen att ha minst 65% rätt per delprov för att klara sig. Sen stod det också att godkänt var 66 poäng av 102 totalt.  I går kom äntligen provet tillbaka. Men slöfockarna till lärare hade bara skrivit in poängen vid de olika svaren, inte räknar ut poängen på delproven och inte totalpoängen eller nåt Godkänd eller Underkänd. Det får dom helt klart UNDERKÄNT på. Det är väldigt nogrant att vi sköter inlämningsdatum och "svara nöjaktigt" på deras frågor men det är tydligen inte lika nogrannt åt andra hållet.

Efter lite räknande så tyckte jag att jag var klart godkänd i allafall (hade runt 90% rätt /delprov, BRA gjort Malin;) men det fanns de som hade 0,3-1,5 poäng under 65% gränsen per delprov fast över 66 poäng som var gränsen för godkänd på hela provet, som nu tänker att dom måste göra om ett delprov...men hur tänker lärarna. Hade jag fått 0,3 poäng mindre än jag behövt så hade man ju tänkt att man alltid rundar av uppåt och då hade jag räknat mig som godkänd då med. Nu ska dom behöva gå och tänka på en eventuell omtenta och ta hjärnkapacitet från det vi håller på med för tillfället och det räcker inte hjärnkapaciteten till ändå. Vi har nämligen Neuroanatomi för tillfället och efter fyra föreläsningsdagar är jag mer förrvirrad än jag var innan förläsningarna så idag skyller jag på snön och sitter hemma och läser istället. Tror jag får mer ut av det. 

Nu blir det kaffe, bubbelvatten och Centrala nervsystemet med dess spinalnerver och ganglier (?)

Tenta i sig är väl inte så upplyftande men jag har flabbat till ett par gånger idag när jag tänkt på min avslutning på tentan. Det är strikta regler när man har tenta, väskor och jackor måste hängas utmed väggen och får inte medtagas till platsen man sitter vid. Salen är låst, man får inte gå på toa första och sista timmen m.m.  Tentatiden var mellan 9-13 så jag köpte med en påse nuts n' fruits. Efter 2 timmar tyckte jag att jag var färdig med det jag kunde och gick och hämtade min jacka och väska och gick ur tentasalen och in på toaletten. Där såg jag en blå vante sticka upp ur min jacka. Jag har inga blå vantar i min jacka. Skit också, vad pinsamt. Fick gå tillbaka och givetvis är ju dörren låst. Jag fick rycka och slita ett par gånger och knacka lite försiktigt tills nån kom och öppna. Tillslut kom jag in och smög och bytte jacka. Gick till min och Carres uppsamlingsplats, ett fik en bit ner på gatan från skrivsalen...och upptäcker att jag inga Fruits n' nuts har med mig. Dom hade jag lagt i den främmande jackan.

Hade gärna velat se minen på den som ägde jackan när han upptäckte en påse nötter däri. Fick veta att det var en klasskamrat (rätt otroligt då det finns plats för säkert hundra personer om inte fler i skrivsalen). Får fråga i morgon om nötterna smakade bra :)

Hur tentan gick??? Hur ska jag kunna veta det...hade inget facit tyvärr. Återkommer om ett par veckor när resultatet kommer.

Men vem hinner med att blogga när man har ett sånt stressigt leverne. Tänkte att det var bäst att uppdatera så di få stackare som ändå kollar in här ibland inte tror att jag kola vippat. Men jag lever i allra högsta grad även om jag den senaste veckan fått ett par hjärnblödningar om dagen.

Det var ju på det viset att jag för tre veckor sedan började med anatomikuresn på AT-programmet. Det är en väldigt intensiv kurs med föräsningar, palpationskurs och gruppträffar vareviga dag. Lärarna talad om för oss att vi på de fem veckor som kursen är på, inte kommer hinna, äta sova eller skita. Och vad gör Malin då?? Jo som strutsarna. Och åker iväg på skidresa en hel vecka. Läraren talade om att jag inte kommer att klara kursen om jag inte är där....och det gör jag förmodligen inte heller MEN jag klarade av vår första deltenta. 

Över 80 muskler, deras ursprung och fästen (som oftast kan vara på ett X antal ställen), vilka rörelser dom gör, vad (nästan) alla ben i kroppen heter, knölar, utskott och skrovllor, leder och allt vad det är på latin, har jag försökt knöka in denna sista vecka. Jag hade som tur var lite pli på mig och läste nån timme om dan i Sälen. Även om det inte blev så strukturerad läsning så kände jag i allafall till några muskler och ben när jag kom hem igen (kände även av musklerna rätt väl efter en dag i backen). Men GUUUD vad jag har pluggat denna vecka. Vaknat kallsvettig på natten och haft namn som processus coronoideus, crista tubercoli majoris o.s.v i hjärnan och helt panik inför det praktiska provet som vi hade idag. När vi åkte tåget i morses var min hjärna helt blank och inte en enda muskel fäste nånstans. 

Provet gick till så att vi fick ta tre lappar, en med en muskel, en med ett ben och en med en led och så skulle vi visa på kompisen vart musklen satt, ursprung, fäste och vilken rörelse den gör. Vi sa både jag och Carre att bara vi inte får nån muskel på benen så kanske det går vägen. På min lapp stod det m.quadriceps femoris...det är inte EN benmuskel...det är fyra. Carre fick Hamstrings...det är tre...benmuskler. Då tänkte jag att det visst inte är meningen med att man ska ha nån tur i sitt jordeliv. MEN efter lite tänkade och lite höga funderingar på ditten och datten så satte vi våra muskler galant. GRATTIS TILL OSS!!

Tyvärr är ju inte kursen slut i och med detta utan vi har två veckor kvar. Redan på måndag har vi den riktiga salstentan och den är på än mer muskler som jag inte ens börjat läsa än eftersom jag koncentrerat mig på em vi skulle ha tills idag. Sen är det en del nerver och hur själva kroppen är uppbyygd i stort, celler brosk, hjärta och lungor m.m, så i helgen blir det ingen ro och ingen vila.

Men ikväll ska jag bara ta det lungt...och fira min och mors födelsedagar. GRATTIS MAMMA :)